You are currently browsing the archives for januari, 2010.
Två helt underbart härliga och lediga dagar. Varje ljus sund har spenderats i lössnöåkning och nypreparerade pister. Först i backen. Halv åtta. Jag, soluppgång, blå himmel, svenskt sällskap, några minusgrader, nyfallen snö kan det bli annat än underbart? Jag är kär, i LAAX! Imorgon väntar åter arbete. Kvällen kommer att tillägnas på seasonworkers-party.
Ännu ett år har nu runnit förbi likt vårvatten i en överfylld bäck. Ibland har bäcken varit bred och vattnet ha lekande lätt tagit sig mot lägre nivåer. Bäckens innehåll har ibland stött på problem. Vissa så stora att de inte går att ta sig igenom. För att överhuvudtaget ta sig vidare behövs kraft och energi för att hitta vägar förbi hindret. Det finns också gånger då partiklar och stoft satt igen bäckfåran. För att komma vidare krävs översvämning. Partiklarna ger tillslut vika och vattnet kan återigen rinna med full styrka.
När man studerar vattnets väg framåt syns inte en rak väg framåt. Slingrande och ringlande har bäckfåran urgröpt landskapet. Det finns avstickare men inga återvändsgrånder. För vatten kan inte rinna tillbaka från det håll det kom ifrån. Vilken situation som än uppstått måste vattnet ta sig framåt. Till lägre höjder. Alla vägar vattnet väljer leder framåt. Dock går vissa sanbbare än andra. Slutmålet sägs vara nivå noll. Även kallat havet. Det är dit vi alla vill nå.
Detta år har flutit snabbt. Det beror snarare på många roliga stunder än att vägen varit rak och problemfri. Även detta år har betytt många omvägar och ringlande för att ta sig förbi hinder på vägen.
Det nya året har påböjats och jag är nöjd. Roligt arbete, kompisar, natur och fritidsaktiviteter är huvudanledningen till detta. Imorgon har jag ledigt. I övermorgon också. Jag har jobbat konstant i två veckor. Det börjar kännas i muskler, hjärna och själ. Det ska bli skönt att ikväll inte behöva tänka på morgondagen och dess arbete. Det ska bli skönt att kunna kasta sig utför nypistade backar med solen i ryggen och vinande kyla mot kinden. Det ska bli skönt att utföra lite kroppslig aktivitet iform av långpromenad. Det ska bli skönt att kunna fylla kyl och frys med mat, frukt och andra nyttigheter.
Vattnet i bäcken flyter vidare, det finns fortfarande inga återvändsgrånder. Alla vägar leder framåt. Jag har valt att villbringa fyra månader här. Hur och var det leder mig får natuern andra omständigheter utvisa. Förhinder kommer att uppstå men vid varje svårighet lär man sig hur man snabbare ska hitta en förbifart.
Hoppas ni alla mår bra. Det gör jag. Jag har varken drabbats av svininfluensa hemlängtan eller lunginflammation!