Ska jag ens tänka tanken på att inte återvända hit?
-På dryga tvåtusen meters höjd. Solen går stilla upp över bergen i öster. Himlen ändrar färg. Snön i backarna är nypistad.
-Arbetsplatsens gemytliga restaurang ger en vy över snötäckta offpistområden genom stora panorama fönster. I övrigt, mysiga vrår och mat okej att äta.
- Ett arbetsteam som lever ihop, har kul ihop och hjälper varandra.
- Gäster som uppskattar ett trevligt bemötande med dricks, dricks och dricks. Jag är förväntansfull på den slutsumman.
- Chef som en mycket bra vän.
- Många trevliga vänner att finna. Sisådär 1000 säsongsanställda. Plus alla turister.
- Ett företag med en omsättning på 82.2 miljoner CHF per säsong, vilket motsvarar 500miljoner SKr.
- 220km pister
Jag kan fortsätta tills dess att denna dag övergår till natt.
Medan jag sitter och formulerar en stor mängd fördelar knaprar jag jordnötter och tittar på tysk tv. Aldeles ensam i mitt personalrum. Det är nystädat och så fräscht som ett rum i ett inrökt personalhaus kan bli. Jag skippade allt vad after ski/ after work heter. Har varken lust eller ekonomi att tillbringa timma efter timma sittandes drickandes Calanda på en alltför ofta besökt bar.
Imorgon är jag ledig efter en veckas arbete. Vem kommer vara först i pisterna? Vem kommer imorgon få besök av mor och far? Vem kommer spendera tid i en utomordentligt vacker och mysig lägenhet i Flims? Vem kommer få prata svenska igen? Hennes namn är Karin, här känd som Frau Paerson. (Anja och jag har båda lyckats flyga högre än kontrollerbart och inte lyckas landa på skidorna) Vår bronsteknik — Använd näsan.