Om en vecka sitter jag på ett plan med riktning norr ut. Då har jag spenderat 4 månader och fem dagar i ett främmande land med ett till viss del främmande språk. Tiden har gått så otroligt fort och jag har haft så otroligt roligt.
Nu njuter jag av lediga dagar, skidåkning och sena kvällar/nätter. Jag hade min sista dag på jobbet i måndags. Det var med sorg som vi återvände med gondeln ifrån ett igenbommat och skinande rent Curnius.
Spring session är i full gång. En ny stor park är byggd allt för att återigen locka freestyle åkare att visa upp sina kunskaper i stora hopp och svåra rails och boxes. Även jag var ju tvungen att prova på lyckan i en serie (alltför) stora hopp. Det slutade med att jag stod på näsan så klart. Skidor löste ut och jag landade som alltid mitt på ansiktet. Skön känsla som bara kan upplevas när hård sammanpressad snö river mot kinden. Denna gång uppstod som tur var inte blodvite.
Eftersom gårdags kvällen blev senare än in på småtimmarna kom vi inte iväg förenns ett till berget idag.
Innan dess hade jag också hunnit ta farväl av och hjälpa mina forna arbetskompisar att ta sig till bussen med alltför mycket packning. Även det avskedet kändes tungt.
Igår visade det sig att vi festade med rysslands landslagsteam i halfpipe. De är här för att träna inför nästa OS. Att jag under allt för sen timma i mörkret vandrade hem till vår by med dessa pojkar visste jag inte förenns idag. Så kan det bli…
Skridåkningen har snarare bytts ut mot surfning. Snön är vattnigare än vatten och att glida runt på skidor i halvsmälta pister är både roligt, ansträngande och ibland alltför långsamt.
Jag har sedan förra gången serverat på ett bröllop. Den dagen stämplade jag 16.5 timmar vilket kändes morgonen efter när det återigen var dags att stida upp i tidig timma. Jag skötte mig bra och klarade till och med att servera den engelsktalande bruden rödvin utan katastrof.
Ensam barkeeper klarade jag ochså galant när alla begav sig mot baren med DJ och svenska bakom bardisken.
Tiden här börjar sakta närma sig sitt slut och vänner lämnar dagligen detta paradis. Min rumskamrat flydde fältet i måndags och sedan dess har jag också flyttat. Nu bor jag i ett annat rum med annat sällskap, allt för att slippa betala 80kr i hyra för rummet per natt. Det kommer från och med i morgon vara fest dag och natt. Morgonkvällen utlyser maskerad, dans och musik hela natten lång. Dessa kläder ska även iklädas under lördagens skidåkning. Allt för att sista njutningen ska bli extra stor.
På söndag är det avslutningsgrillning med hela företaget. Det innebär mat och dryck i många goda vänners sällskap. Det kommer förhoppningsvis bli ett mycket bra avslut på vistelsen här.
Nu är det dags att nuta av kvällen. Var och hur den kommer sluta vet man aldrig i ett levande nattliv i en by på kanten av ett berg i ett litet land i europas mitt.
Ha det bättre än bäst. Det har jag!
Posted 16 years, 1 month ago at 19:38. Add a comment
I går kväll stod Karin som vinnare inför sisådär 120 skidlärare, tokiga entusiaster, företagsledning och en himla massa säsongare. Jag ingick nämligen tillsammans med tre andra i det vinnande laget i personalens boardercross tävling. Banan bestod av höga hopp, skarpa kurvor, pucklar och hetsande medtävlande. Så vad annat kan man göra än att ge full gas riktning neråt?
Övrigt positivt var att alla kom där i från med armar och ben i behåll. Ramlar en, ramlar alla. Fyra stycken kör nämligen samtidigt på en smal bana. Som ni försår var det ur-kul!
Pris och trerättersmiddag uppe på berget innan hemfärd i gondel.
Ikväll blir det återigen middag. Vi tar ikväll farväl av vår Hannah genom asiatisk mat i trevligt sällskap. Hon beger sig till studier i Tyskland.
Imorgon kväll ska Curnius team lyxa till sig med festmat. Gourmetrestaurang väntar. Där ska vi äta gott för all dricks vi fått under säsongens gång. Ungrarnas säsong tar i och med denna middag slut och de beger sig hem till Ungern igen.
Tro inte det är slut på goda rätter och trevligt sällskap riktigt än. Torsdagskvällen är också inbokad!! Då blir det Ostfondue i uppehållsrummet. Smaskens. Dock tror jag att jag måste förbereda mig inför dessa intensiva matdagar med fasta. Annars kommer jag rulla hem till sverige. Det är inte världens nyttigaste mat som väntar…
Nu ska jag njuta av min vinst i min ensamhet i mitt personalrum.
Posted 16 years, 2 months ago at 12:25. Add a comment
Dagen har ägnats åt att njuta av stunden. Skidåkningen kan vara bättre. Efter att jag igår lyckades vrida mitt knä, och därtill få ont tar jag det lite försiktigt. Jag vill inte pajja det helt. Därför gled vi runt några timmar innan det var dags att påbörja en lång paus som sträckt sig tills nu. Först lunch, sedan chill med alla britter. Här pågår ”The Britts” det är de brittiska mästerskapen i freestyle med skidor och snowboard. Efter att har suttit i solen ytterligare en timma begav jag mig till Curnius för att återigen inta föda. Denna gång iform av kaffe, sedan nussgipfeli(giffel fylld med nötkräm) för att sedan avsluta med kaisersmarren. Fröken Wenners favoriträtt.
Efter alla dessa onyttiga och söta rätter begav jag mig till hemmet för att sedan strosa runt i byns affärer. Plånboken förblev dock i samma standard tills jag kom hem. Jag fann inget som passade en svenska utan hiphop-stil.
Nu har jag äntligen pratat med min tjeckiska vän. Det var underbart efter mer än ett år. Så kul att vi ska ses i sommar igen. Jag ser verkligen fram emot att träffa mina Bautziska vänner.
Nu är det knappt en månad kvar till hemfärd. Hur och var ska jag spendera min sista tid som bäst? Det tål att tänkas på. Jag har knappt något jobb mer, då turisterna lyser med sin frånvaro. Snön är inte heller i toppenskick.
Tiden får ge mig besked.
Bilden är tagen en tidig morgon i säsongens början. Jag var ung och kär. Undommen är förbi men kärleken till LAAX finns kvar. Ännu djupare i mitt hjärta! 
Trevlig kväll! Det tänker jag har!
Posted 16 years, 2 months ago at 19:32. Add a comment
Schweiziska alper och små vandringsvägar som klingrar sig upp för bergen. Jag sökte en sjö, men fann något annat. Våren har kommit. Tillsammans med tussilago och blåsippor vandrade jag i solens varma sken timma ut och timma in. Det tog mig fyra timmar att överhuvudtaget finna mitt personalhus igen. Vilken upplevelse.
Dagen efter och ett nytt försök att hitta denna blågröna sjö som ligger gömd i djup dalgång. Denna gång med sällskap. Isen började släppa sitt tag och vattnet skymtade blågrönare än medelhavets böljande vågor.
Skidåkningen kan nu snarare jämföras med simmning i en snösörja. Därför bättrar vi på vår solbränna i solstolar på högsta topp. Vilket liv man kan leva.
Posted 16 years, 2 months ago at 9:18. Add a comment
Dagen som alla tonåringar väntar på kom för mig med. Att den skulle föra med sig ledbrutenhet och trötthet var något som jag snarare trodde skulle komma i och med 30årskris.
Vid vidare eftertanke beror nog ledbutenheten på ett fall med skidorna. Tröttheten kan bero på allt för lite sömn, mycket sol, varmt väder och aktivitet på all vaken tid.
Jag lyckades vara ledig torsdag fredag för att kunna umgås med mor och far, morbror och fru.
Vi åkte skidor.
Vi solade.
Vi åt god god mat.
Vi besökte Chur.
Vi åkte bil i området.
Vi turistade helt enkelt!
Den stora dagen var jag dock tvungen att jobba på grund av tävlingar och liveband bredvid restaurangen. Detta innebar mycket folk och en trött Karin på lördagskvällen. Tröttheten bidrog till att firande slutade i och med att jag blev avlämnad vid mitt personalhaus. Det blev varken öl eller nightlife. Under kvällen intogs utsökta rätter på gourmetrestaurang i centrala Flims. Supergott.
Avsked under gårdagskvällen och arbete idag, men jag är redan hemma. Alla entusiastiska skidåkare tycktes följa med nattens regn till säkrare höjder. Detta bigrog till överbefolkning av personal. Jag var en av dem som vid 11 fick bege mig neråt mot varma vårvindar och porlande bäckar. Nu laggar jag inför 3 timmars vandring till Caumasee. Här ska jag i ensamheten njuta av upplevelser jag hittills tagit del av. Jag ka insupa atmosfären lite till. Det är ju bara en månad kvar att leva som schweizare.
Får att återigen kommentera 20års dagen fick jag en tårta (visas på bild nedan) Texten tyckte min chef var myckat passande då han anser att jag verkligen utnyttjat 18års gränsen här i Schweiz. Att jag även får köpa alkohol i sverige kanske också blir en fördel, när jag kommer hem, om jag kommer hem! I övrigt är rummet mitt fullt av 85%choklad och rödvin. Ikväll ska festas!
Posted 16 years, 2 months ago at 12:33. Add a comment
-På dryga tvåtusen meters höjd. Solen går stilla upp över bergen i öster. Himlen ändrar färg. Snön i backarna är nypistad.
-Arbetsplatsens gemytliga restaurang ger en vy över snötäckta offpistområden genom stora panorama fönster. I övrigt, mysiga vrår och mat okej att äta.
- Ett arbetsteam som lever ihop, har kul ihop och hjälper varandra.
- Gäster som uppskattar ett trevligt bemötande med dricks, dricks och dricks. Jag är förväntansfull på den slutsumman.
- Chef som en mycket bra vän.
- Många trevliga vänner att finna. Sisådär 1000 säsongsanställda. Plus alla turister.
- Ett företag med en omsättning på 82.2 miljoner CHF per säsong, vilket motsvarar 500miljoner SKr.
- 220km pister
Jag kan fortsätta tills dess att denna dag övergår till natt.
Medan jag sitter och formulerar en stor mängd fördelar knaprar jag jordnötter och tittar på tysk tv. Aldeles ensam i mitt personalrum. Det är nystädat och så fräscht som ett rum i ett inrökt personalhaus kan bli. Jag skippade allt vad after ski/ after work heter. Har varken lust eller ekonomi att tillbringa timma efter timma sittandes drickandes Calanda på en alltför ofta besökt bar.
Imorgon är jag ledig efter en veckas arbete. Vem kommer vara först i pisterna? Vem kommer imorgon få besök av mor och far? Vem kommer spendera tid i en utomordentligt vacker och mysig lägenhet i Flims? Vem kommer få prata svenska igen? Hennes namn är Karin, här känd som Frau Paerson. (Anja och jag har båda lyckats flyga högre än kontrollerbart och inte lyckas landa på skidorna) Vår bronsteknik — Använd näsan.
Posted 16 years, 2 months ago at 18:55. Add a comment
Jag har äntligen hittat min bonde. Han befann sig i ett gammalt trähus i Faleras centralare delar. Huset består även av ett stall där kalvar och kaniner springer kapp med varandra. Jag kände mig åter i hemmamiljö när jag idag begav mig till hans hem. Sittlift inlindad i filt var snabbaste alternativet. Väl där hemma blev jag mottagen med rykande halvjummet kaffe i ett vardagsrum från slitet 50-tal. Katten låg på bordet.
Inom fem korta minuter var vi på väg till kvällens mål, bondgården i Faleras högre delar. Detta innebar promenad iklädd lånad skidjacka från fattigare men färggladare tider. Provmjölkning stod ikväll högst på schemat. Bil är inget att föredra då min bonde har en rädsla för allt som brummar och sprider andra avgaser än cigarettens rök. Väl framme anfådd och varm blir vi välkomnade/utskällda av en tjock så kallad bastard. Såg mer ut som en blandning mellan hyena och katt än som den hund som den tydligen var. Lukten av ko spred sig in på bara kroppen. Jag andades in. Jag andades ut.
I ladugården möttes vi av Schweiz egna Bin Laden. Skägget var precis lika långt och mannen därbakom var minst lika underlig som terroristernas terrorist.
Korna var såklart nyfikna på de två främlingarna som steg in. Mer nyfiken var bondens 28åriga dotter som ännu i sitt liv inte tagit sig hela vägen till staden Chur (dit tog jag mig med liftning på 20min) om det var mitt blonda hår eller min sjungande uttal som härnförde henne är ännu en gåta. Att jag var den första svenska hon sett var klarare än välputsat glas.
Lukten av ko hade nu borrat sig in i fibrerna på alla mina kläder.
Mjölken mättes, vägdes och pytsades upp i små flaskor av min ständigt rökande bonde som kväll och morgon extraknäcker med denna aktivitet som på tyska kallas Milchmessern.
En timma tillsammans med kalvar och ett tiotal kor som i sverige skulle klassas som sin-kor flöt förbi. Den mjölken som Bin Laden och hans dotter lyckades suga ut ur sina gråa vänner uppgick tillsammans till ett litertal av två knappt fyllda mjölkhoar. Standarden på allt från foder till mjölkutrustning skulle jag lätt klassa till svenskt 70-tal.
Jag är nu ännu en erfarenhet rikare och som tur var fann jag många vänner. Slickande och sugande sådana, även kallade kalvar.
Genom Falera hem till en i vardagsrummet sovande mamma. Hon blev glatt överraskad över Quidos mer eller mindre kvinnliga sällskap. Att jag doftade ko gjorde mig ännu mer omtyckt. På samma bord där katten tidiare spridit sina hår dukade min bonde nu upp ost, korv och speck. Jag fick veta att han både kan laga mat och vika tvätt. Vilket kap jag äntligen funnit. Far och broder kom också hem och familjen var samlad. Jag är även ”du” med mor Casutt. Hon heter Maria och når inte högre än en och en halv meter. Svamp på fjället finner hon därför lätt när hon varje höst rensar hela Graubünden på allt från Steinpilze till pfifferling.
Klockan tickade och bussen väntade. 3 Franc mindre i min ficka och jag var på väg mot Laax och mitt personalhaus. En trevlig eftermiddag efter en alltför lugn dag på jobbet.
…Föressten nedräkningen har börjat. 22 april Zürich flygplats. Riktning Svea rike. Dags att återvända hem. Som tur är har jag mycket kvar att göra och uppleva här. Mer än en månad. En resa till Friedrichshafen. Arbete. Personalstörtloppstävling. Avslutningsmiddag. Födelsedag. Nattskidåkning. Avslutningsfest. Föräldrabesök. Sömn. Calanda och sist men inte minst SKIDÅKNING i nyfallet puder
Dags att påbörja städningen nu när jag äntligen fått tag på en dammsugare.
Ciaoo
Posted 16 years, 2 months ago at 21:58. Add a comment
Endlcih Eva hier kommt meine erste nachricht auf deutsch! Sorry dass es so lang gedauert hat! Ich warte auch auf unserem Skype gespräch! Aber wann?! Ich habe oft problem mit Internet, und das ist mühsam. Ich habe gerade einige bilder auf mich auf Facebook gefunden, warum bin ich niemals normal? Peinlich ist alles was ich sagen kann!
Heute habe ich den ganzen Tag gearbeitet, ich dürfte auch eine Stunde in der Bar sein. Trinkgeld und viel zu tun. Dass gefällt mir. Vielleich komme ich zurück nächte jahr und schafft in der Bar?! Wer weiss, ich, noch nicht!
Heute ist samstag und ich warte gerade auf freunden. Das tägliche Bier warten!! Haha
Morgen früh wieder arbeit, so party all nicht long ist keine gute idée…
Ich vermiss euch!
Posted 16 years, 3 months ago at 21:35. Add a comment
Bilderna är tagna under säsongens gång. Kamerainnehavaren finns själv på bild hållandes snögubbe. I övrigt jag, vänner, rockbar och skidsystemets mittpunkt Crap Sogn Gion. Förstår ni vilken underbar morgon jag upplever varje dag?
Posted 16 years, 3 months ago at 20:11. Add a comment
Det har varit vår här. Bäcken porlar direkt utanför fönstret och solen värmde skönt i dalen på tisdags morgon. Det är redan mars och mitt konto har idag återigen blivit överbelastat med pengar, väl förtjänade sådana.
Det har återigen varit en tid med jobb, trevliga utekvällar, härliga springturer, trevliga människor, daglig skidåkning och mycket mycket mer. Team Curnius har även åtnjutit öl i varandras sällskap. Vår första afterwork slutade med att jag fortfarande satt med pjäxor, arbetskläder och thermobyxor till klockan slog mer än elva och mer än tolv. Vi har visst kul ihop även på fritiden. Jag har även varit på ännu ett stuffparty. Roligare än tidigare men ändå inte helt tillfreds. Jag har svårt att acceptera hur vissa äldre beter sig helt enkelt.
Efter att varit i en semesterby från december kände jag för lite miljöbyte. En dag kände jag konstigt nog även för att utsätta mig för något dumt. Så vad gör jag. Jo slår två flugor i en smäll och gör båda två. Det gick nämligen ypperligt bra att kombinera dessa två. Billigare och mer tidseffektivt blev det också. Huvuddestination Chur. En universitetsstad på höga bergens kant. Otroligt vackert. Lättare inköp i form av byxor och skor, toblerone, ost och frukt. Hem till Personalhaus igen och tillfreds med mig själv. Det var en välbehövlig tur. I Chur spreds varma vårkänslor. 12 grader varmt och värmande sol. Inte konstigt att jag svettades i mina vinterskor.
Här är det återigen tävlingar. Swatch Europeen free ski Open. Detta innebär överstylade skidåkare som gör freeride i backar, halfpipe och mastodontstora hopp. Kul att se men jag tror inte jag kommer hinna längre än att göra en ”ett åtti” denna säsong. Tyvärr, jag kom igång med mina akrobatiska konster på skidor 15 år försent.
Det är iallafall mäkta skrattretande att se dessa skid-killar och tjejer. Det låter konstigt men de stylar, till viss del spökar ut sig mer än snowboardåkarna. De kanske tror att de behöver visa något? För det är ju såå töntigt med skidåkning!! I och med detta event kommer Laax återigen leva upp med konserter, tävlingar och andra intressanta aktiviteter. Det kanske får bli ett par nya skidor i en av alla utsällningslastbilar som kommit hit?!
Denna kväll och natt ska ägnas på rummet. – Jag ska sova tidigt, vakna tidigt, åka skidor, jobba, åter åka skidor, byta om, peppa konsert, gå på konsert, njuta, leva här och nu.
Om tretton dagar kommer celebert besök iform av mamma och pappa. Det ska verligen bli jättekul att träffa dem nu efter tre månader. De vill ju säkert inte gå miste om vårt übermorderna personalhaus där dammråttorna blandas med cigarettfimpar, pizzakartonger och där luften ofta ligger tung av en sötsliskig rök. Livet levs annorlunda här nere i söder.
Nu är jag ensam i mitt rum, ensamheten förblir till tisdag då rumskamrat åter återvänder efter ledighet i Tyskland. Jag ska njuta av ensamhetens tysta musik.
Detta får bli allt för dagen. Lev resten av dagen väl.
Posted 16 years, 3 months ago at 19:58. Add a comment
